Oså kom Cruts eye tillbaka

Jag har varit så besviken över att Cruts vallning har blivit sämre sen vi flyttade från Mårtensby. Det är klart att både han och jag tappar när vi inte längre vallar varje dag, ibland inte ens varje månad. Men han har tappat så otroligt mycket av sitt eye och blivit sjukt bråkig. Han springer mest runt fåren och verkar inte riktigt våga flytta på dem.

När jag var på Mårtensby förra veckan fick jag chansen att valla med Crut. Och han var nästan exakt som vanligt, som innan vi flyttade därifrån i början på förra sommaren. Det blev en aha-upplevelse för mig. Hans vallning är platsbunden på ett sätt. Det gick bra att valla i början när vi flyttade hem, men med tiden tappade han mer och mer. Tillbaks på Mårtensby var han helt underbar igen, eyet var tillbaka och han sprang inte runt alls lika mycket.

Efter denna insikt har jag funderat mycket på vad det är som gör att han har tappat så mycket. Jag tror att det är osäkerhet. Där vi brukar valla går det en gammal tacka med de andra vallningsfåren. Den gamla tackan bråkar mycket med Crut. Sist vi vallade blev Crut väldigt trängd mellan tackan och grinden när vi gick in. På grund av den här tjuriga tackan tror jag att Crut har blivit lite rädd för att flytta på fåren/komma för nära dem. Jag vet inte hur jag ska gå vidare med problemet. Det bästa vore nog om den tackan togs bort från resterande får när vi ska valla…

När jag vallar här nere får jag höra att Crut inte har något eye, att han är en kroppsvallare och då blir jag nästan lite ledsen. Men så fan heller att han är, det är här hans rätta jag, och inte är det någon kroppsvallare!

20150513_182214 (2) 20150513_182215 (2) 20150513_182354 (2) 20150513_182445 (2) 20150513_182557 (2)

Äntligen känner jag igen min fantastiska vallhund igen! Nu är målet att han ska kunna gå lika bra här nere i Småland, för jag vet att han kan.

För övrigt kändes det helt underbart att vara tillbaks på Mårtensby. Jag visste inte att jag hade saknat det så mycket. Jag åkte nästan därifrån och kände mig lite kluven, var det rätt val att flytta därifrån? Jag insåg att jag har saknat alltihop väldigt mycket, hela den vardagen. Stället, gården, alla hundar, de fina fåren, ankorna, människorna, ja allting. Att bara gå runt och tänka hund och får hela dagarna, det är livet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s