Ominlärning av moment

På senaste har jag börjat med att lära om ställande under gång och framförgående, då de båda blivit lite fel från början av olika anledning.

Ställande under gång

Det här var det lättaste. Jag har använt kommandot ”stanna”, av lathet egentligen, det är ju lättare i inlärningsfasen. När man sedan kommer lite längre i lydnaden är inte det där ”stanna” så mycket värt. Crut hade ju ingen aning om vad stå var. Det går inte att få honom att ställa sig från sittande/liggande om jag har ”stanna” som kommando för stå. Det säger ju sig självt, även om själva momentet ställande under gång blev snyggt med ”stanna”. Nu har jag jobbat med att byta ut kommandot till ”stå”, vilket var relativt enkelt. Jag har jobbat med det på tre olika sätt.

Jag började med att låtsaskasta en leksak, då springer han ut och tvärnitar, precis när han ställer sig har jag sagt ”stå”. När han började fatta detta (ibland la han sig ned) började jag backa med honom framför mig. Till en början stannade jag själv då kommandot ”stå” kom, när jag såg att han blev säkrare och förstod fortsatte jag själv att backa en bit. När han var säker på det började jag gå fritt följ, då stannade jag själv också i början. För att sedan kunna utföra momentet i sin helhet. Under de här träningspassen har jag hela tiden backat tillbaks och upprepat de tidigare stegen för att variera träningen och påminna hunden.

Framförgående

Det här var det svåra eftersom jag har fått ett kraftigt oönskat beteende i framförgåendet. Jag gick lydnadskurs med Crut våren 2015. Då hade jag aldrig tränat framförgående, vare sig med Crut eller någon annan hund. Jag valde det som ett av momenten att fokusera på under kursen. Det skulle jag inte ha gjort med den instruktören…

Vi använde oss av sådana ”framförgåendepinnar” med sugpropp i toppen att lägga belöningen på. Enligt instruktioner jobbade jag upp Cruts vilja att gå till pinnen. Den viljan växte och blev lite väl stor. Han drog som en vettvilling och skällde. Ibland skällde han lite och ibland extremt mycket. Jag som känner Crut upplevde skällandet som ett stort problem men instruktören sa bara att det är lätt att fixa till sedan. Hon menade att nu ska vi bara fokusera på att få honom att gå till pinnen, kunna stanna framför, ta belöningen, vända och gå likadant tillbaks till den andra pinnen. Sedan var kursen slut och där stod jag men en galet skällande hund och utan instruktioner om hur jag skulle gå vidare. Så fel det kan bli, jag skulle ha ifrågasatt mer. Men det har jag lärt mig nu, instruktören har inte alltid rätt – JAG känner min hund bäst.

Efter detta lät jag momentet vila till våren 2016 då jag frågade Helen Kjellander hur jag skulle göra detta. Hon tittade på momentet och gav mig lite tips. Men sedan har jag låtit momentet vila ytterligare till i fredags. Det enda jag har jobbat med lite sen i våras är att Crut ska kunna sitta framför pinnen med belöning på utan att skälla. Det har tagit mycket tålamod att bara komma så långt.

Nu har jag hur som helst fått honom lugnare i samband med de här förbannade ”stresspinnarna”. I fredags började jag träna honom på att stå framför pinnarna, med mig bakom, i slakt koppel och sedan få gå fram och ta belöningen på ”varsågod”. Första passet med den träningen resulterade i mycket skall och en frustrerad hund. Kanske var matten också något frustrerad.

Ikväll körde vi ett sådant pass igen. Och tänka sig nu fattade han grejen. Inte ett enda skall på hela passet. Han satte sig ned några gånger men en gång såg jag att han var på väg att sätta sig ned men kom på själv att han skulle stå. Sjukt imponerad att han fattat så snabbt och dessutom höll sig relativt lugn. Nu får jag in ”stå”-träningen på ytterligare ett ställe då jag använder mig av det kommandot här med. Nästa steg är att utöka avståndet till pinnen.

20160905_192454.jpg

Innan vårt lilla lydnadspass idag körde vi även ett pinnspår på gräsplanen. Pinnspåren har fått vila i en månad medan vi gick på sökkurs. Crut hade inte glömt hur man gör. Jag upplever att vila många gånger ger ett bra resultat. Han markerade alla 12 pinnar med frivilliga liggmarkeringar. Snart kan jag nog börja köra pinnspåren i lina, just nu använder jag bara ett vanligt koppel.

20160905_210951 (1).jpg

Crut har aldrig legat särskilt mycket i sängen. Han är mer en soffhund. Vi köpte en ny säng i söndags och nu har han börjat ligga där. Den var tydligen skön!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s