Agilityfart

Det är svårt att inte träna agility med Sol när jag ändå är på klubben och tränar med Dasta… Det har blivit lite mer agilityträning än ett pass i veckan som jag hade tänkt. Men vad gör väl det? Så länge vi hinner med lydnaden också!

I fredags körde jag samma blåbärsklassbana med både Dasta och Sol. Alltså bara hopphinder och tunnlar. Först ut var Sol. Jag sprang så fort jag kunde men hann inte med. Lyckades ändå styra Sol hela vägen (det var inga svåra svängar). På upploppet var hon dock så långt före mig att hon sprang förbi sista hindret. Efter det tränade vi på raksträckor, att springa rakt fram och ta alla hinder, med belöningen liggandes i slutet. Sen satte vi hela banan. Sol är så nedrans snabb! Hon är så taggad på agility att hon reser ragg över hela ryggen när vi kör. Jäkla kanonkula det där.

När det var Dastas tur sprang jag ifrån henne. Fick småjogga och vänta in henne flera gånger. Och jag som tyckte att Dasta var snabb (efter att ha kört golden)… På upploppet sprang jag ifrån Dasta och kunde nästan stå i mål och vänta på henne. Lite skillnad på kelpie och kelpie. Sol är lite högre och det är nog en bidragande faktor, längre ben = snabbare. Jag har inte mätt Sol men räknar med att hon kommer vara large, Dasta är medium.

Vi tränade agility igen i tisdags. Då var det en ny bana som jag kunde köra med Dasta. Sol fick träna raksträckor och svängar, kontaktfält på balansen och gungan. Jag insåg att hon hamnar snett på nedfarten på balansen och tänkte om mitt träningssätt inför onsdagens pass.

Onsdag då. Jag hade förberett min nya idé med att ha med två likadana leksaker. Jag la dem i varsin ände av balansen, 5-6 meter från nedfarten. Förut har jag haft en godis på gräset precis nedanför och sedan kastat leksaken. Jag håller fortfarande i Sol i sele/halsband när hon går över balansen för att inte ge henne någon chans att hoppa. Nu hade jag godisen i handen som jag gav henne när hon stod med tassarna 2+2. Sedan fryser hon så med fokus på leksaken, jag släpper halsbandet och efter en stund får hon frikommando att springa och ta leksaken. Med två leksaker blev det enkelt och effektivt att köra några gånger fram och tillbaks. Jag gör precis likadant på gungan. Stort plus att hon har så lätt att frysa på leksaker (eye från hennes fina vallanlag), det gillar jag verkligen i detta moment. Men det kommer säkert leda till problem i andra moment.

Sedan tränade vi slalom. Åtta pinnar med bågar. Sol har fått in bra fart och teknik. Jag plockade bort en båge i taget. Till sist hade vi bara två i ena änden och en i den andra kvar. Sol gjorde fel en gång på hela tiden. Förut har det blivit fel oftare. Det ser lovande ut. Nästa gång testar vi nog med tolv pinnar.

Avslutningsvis tränade vi svängar, att kunna hoppa ett hinder och inte springa rakt fram mot en inbjudande tunnelingång. Svängarna sitter när jag gör rätt. Jag måste bli bättre på min handling, bättre på att tala om för Sol vart hon ska sen innan hon hoppar för att den här fartdåren ska hinna svänga.

Med Dasta tragglade jag slalom och kontaktfält. Kontaktfälten börjar faktiskt sitta, hon hoppade inte en enda gång på hela tiden! Hon fick också träna på svängar på samma sätt som Sol. Mycket lättare att styra henne kan jag konstatera!

IMG_20170121_095215_649[95]

Mor och dotter – lika men väldigt olika.

20170419_132859[93]

Paddan Sol, fler än jag som har paddor? 😉

IMG_20170419_080601_537[94]

Lillan börjar bli stor och ståtlig!

Agility-Sol

Jag tränade lite lätt agility med Sol i höstas, men hon var ju så himla liten då. Hon fick träna på nedfarten på kontaktfälten, att stå med tassarna 2+2. Runda hinderstöd, springa genom lite tunnlar och smällträning på gungan. Sedan kom vintern. Vi har varit med på träning i ridhus några gånger, där har vi inte kunnat träna på kontaktfält. Eftersom det var gemensam träning har jag mest tränat med Dasta där och kört lite på slutet med Sol. Hon har utvecklats enormt under ridhusträningen. Hon har visat att hon har mycket fart och ett stort hindersug. Sols agilityframtid ser ljus ut.

Nu har vi äntligen kunnat börja träna utomhus igen. Balansbommen plockades fram på klubben förra veckan, jag var där samma dag och introducerade hindret som helhet för Sol. Jag fortsätter med 2+2 metoden på nedfarten, hon måste vänta på frikommando innan hon får fortsätta. Dessutom använder jag mig av en metod som jag lärde mig av Michael och Mandy, från agilityeliten i Holland. Det innebär att jag har Sol i koppel och sele och leder henne över balansen, på så sätt får hon ingen möjlighet att göra fel. Efterhand ökar jag farten och längden på koppel för att sedan ha henne helt lös, när hon är säker på hindret. Jag kommer göra likadant på de andra balanshindren också. Tror det är ett bra sätt att lära in kontaktfälten och inte lika tidskrävande som RC. Hon har i alla fall redan på två träningspass visat en stadig uppåtgående utvecklingskurva. Jag har även smälltränat på gungan i veckan. Jag kampar med Sol samtidigt som jag står vid gungan och smäller den upp och ned. Hon reagerar inte alls. Jag tror ändå att jag väntar med att ta upp henne på hindret, vi ska jobba med lite andra grunder först.

Annars har vi tränat mycket på fart och raksträckor, som är en av Dastas svagheter och därför tänker jag att jag måste se till att Sol blir säker på att springa rakt fram även om jag är längre bak. Vi måste börja träna mer på svängar. Sol är så satans snabb så jag hinner ju inte svänga henne om hon kommer från en raksträcka. Här hänger det ju mest på min handling, något jag måste jobba på och uppdatera.

För övrigt väntar vi på att slalombågarna ska transporteras tillbaks till klubben efter vintern i ridhuset så att vi kan börja lära in slalom. Det var lite om Sols läge när det gäller agility.

20170316_131544

2+2

20170316_131847

Posera lite på balansen.

wp-image-1251783983jpg.jpg

Sol på sin första agilitytävling HöstGuld i höstas. Den lockiga svansen är spårlöst försvunnen, lockarna har istället klättrat upp på ryggen…

Ingen vanlig dag

Idag är det ingen vanlig dag för det är Dastas födelsedag! Sex år gammal blir hon, lilla hjärtat. Dessutom har jag idag bestämt mig för att försöka ta mig tid att blogga igen. Jag har haft skrivsug länge nu men har svårt att hitta tiden. Med universitetsstudier, jobb och tre kelpies blir det inte mycket tid över. Jag är så himla ledsen för att jag inte hade tid att blogga under Sols uppväxt för det hade varit så roligt att ha det dokumenterat och kunna titta tillbaks på. Nu är hon typ vuxen, snart åtta månader gammal. Jag gör ett nytt försök nu. Det börjar hända mycket på hundfronten nu. Sol som börjar bli stor och tävlingssäsongen som närmar sig.

Planen för Dasta är tränatränaträna tävlatävlatävla. I agility såklart. Hon löpte nu i månadsskiftet jan/feb vilket innebär att hon inte kommer löpa förrän typ tidigast i augusti. Vilket i sin tur innebär att om hon ska paras i nästa löp (jag vet inte säkert än) så kommer vi ändå inte missa tävlingssäsongen i år. Vi har missat två år pga valpar, de enda åren som vi varit tävlingsklara, det har med andra ord inte blivit mycket tävlande för Dastas del.

Nu kör vi hårdträning. Agilityträning med fokus på kontaktfält, slalom och handling. Dessutom fysträning, vi har kommit igång med löpträningen igen. Dasta får också träna en del på balansbollen och andra bra övningar som stegträning osv.

20170316_171520

Tjejerna fick sina nya selar idag. För en månad sen köpte jag en ruffwear-sele till Sol. Tyvärr fick den ett litet hål och fransade sig så jag reklamerade den. Sjukt bra kundbemötande av Dogmania. Jag fick behålla den trasiga selen, fick pengarna tillbaka och bytte mot dessa två istället.

20170316_103152

Dasta började sin födelsedag med att sola medan jag vårstädade i hundgården.

20170316_134006

Sen fick hon välja födelsedagsaktivitet så då åkte vi ut till klubben och tränade agility. Dessutom har det blivit en gäng skogspromenader, en löprunda med dragträning och ett födelsedagsben. Hon borde vara nöjd med sin födelsedag 😉

HöstGuld

I helgen var jag på Kalmars agilitytävling HöstGuld och tävlade med Dasta och var funktionär. Det var Dastas första tävling sen valparna, vi hade bara haft tre veckor på oss att träna. Jag är så jäkla nöjd med min hund! Om hon är så här bra utan träning, jag vågar knappt tänka på hur jäkla bra hon kan bli om vi får tid att träna och åka på mer tävlingar.

Det var dubbla klass 1. Första agilityloppet var Dasta sjukt övertaggad. Hon bara flög fram och jag hann inte med. Det blev en del snurrar framför hinder, tre vägran och disk men ändå en bra känsla och hon var med mig hela tiden. Inför resterande tre lopp såg jag till att hålla henne lugn inför starten.

Andra agilityloppet satte vi! Jag hade inte räknat med något bra resultat där eftersom hon hoppar på nedfarterna. Men när vi kom in på upploppet hörde jag klubbkompisar skrika och jag hann tänka vaaa är vi felfria?! Körde järnet på sista raksträckan och tyvärr rev Dasta näst sista hindret. Så surt! Om det inte varit för det hade vi kommit trea och fått pinne. Nu blev det en sjätteplats istället och bästa tiden för de med fem fel.

Båda hopploppen var riktigt roliga och kändes såå bra men tyvärr blev det fem fel på slalomet i båda loppen plus ett rivet hinder i det ena och en snurr (vägran) framför en tunnel i det andra. Jag sprang för sakta så hon vände sig om efter mig. 

Nu vet vi vad vi ska träna i vinter. Kontaktfält, slalom, raksträckor och hoppteknik. Dags att ladda om inför Sydostcupen och KM på hemmaplan på lördag. Ska försöka hinna med ett par träningspass i veckan.

Sol var också med på tävlingen. Hon miljötränade och charmade alla på området. Det kändes som att ha en labrador, lite rultig och viftade på hela kroppen. Förut var hon lite osäker på andra hundar men det har tydligen gått över för nu var hon skitglad och ville hälsa på alla hundar och människor. Vi träffade en annan kelpietik som Sol lekte med och trodde att hon hade fått en ny mamma! 

På söndagen var jag skrivare halva dagen. Det var jättekul att sitta i tältet och se massa klass-3-hundar. Men sen var jag tvungen att åka hem till mina egna hundar. Vi åkte ut i skogen och spårade. Jag testade att byta ut en av Cruts leksaker mot en spårpinne och han tog den utan tvekan och ville inte ens släppa för att leka som belöning. Heja Crut!

Hundhelg

Den här helgen har jag haft en riktig hundhelg! Min sambo jobbade dygn så jag var ensam med hundarna från lördag morgon till söndag kväll. Vi hann hitta på massor av roliga saker tillsammans!

Först gick min pappa och jag en vandringsled med Crut och pappas golden Demsi. Sen packade jag in alla tre hundar och träningsgrejer i bilen och körde mot klubben.

Dasta och jag tränade agility. Jag har kommit fram till att jag behöver träna på banor. JAG, inte Dasta. Jag måste verkligen gå en kurs i handling med Dasta, kan behöva lite experttips för hur jag ska handla den hunden. Det är stor skillnad på en liten kelpie och en klumpig golden… Jag ska prata med agilitysektorn (som jag är med i) och se om vi inte kan ta hit någon instruktör, typ Matilda Hemborg, under hösten. Vi har redan en kurs bokad för Annica Aller men det blev så dyrt att jag inte har råd (fattig student). Dasta behöver finslipa slalomet lite, men oftast sätter hon det bra nu. Vi behöver träna på olika ingångar och öka hennes säkerhet och därmed farten. Sen är det ju de där j*vla kontaktfälten, Dasta hoppar på nedfarterna på balansen och A:et. Jag försöker fixa det provisoriskt till de kommande två tävlingarna och sedan ska jag använda vintern för att lära in ett targetbeteende på kontakfälten.

Dasta supertaggad på agility och Sol har inga problem att vara ensam i bilen.

Crut fick träna lydnad. Han har troligtvis fått en sträckning i vänster bak. Efter att ha sprungit mycket haltar han kraftigt efter att ha legat stilla en längre stund men går sedan som vanligt igen. Jag hade två veckors koppelvila men det kom tillbaks igen så nu kör vi tre veckor till i koppel. Därmed blir träningen med honom begränsad. Vi tränade linförighet, att han inte ska hoppa på mig i starten när jag säger fot. Vi la också fokus på att skilja mellan sitt, ligg och stå. Crut tar ofta fel på vad jag säger… Dessutom tränade vi stadga vilket han blivit sjukt duktig på under sommaren då vi tränat mycket på det.

Sedan körde vi vidare till ett närliggande träningsområde, där Sol fick miljöträning. Vi tränade lite passivitet. Att gå på röd mark, vilket var väldigt spännande, hon luktade jättemycket på det konstiga materialet först. Vi lekte på en ny plats, fotbollsplanen. Och så fick hon vara uppe på höjdhoppsmadrassen, ytterligare ett nytt underlag. I närheten spelade de typ landhockey, det small i alla fall väldigt mycket om dem, det körde en del bilar vid parkeringen intill och var en del folk i rörelse så det blev bra träning för lillskruttan.

Sen åkte vi vidare igen, in till stan denna gången. Där fick alla hundarna varsin stadspromenad. Reflekterade över vilken skillnad det är på Crut nu mot när vi bodde i Kalmar. Då började han skälla vid övergångsställen, eller bara när vi gick över vägen. Nu kan vi stå still och vänta medan en bil passerar och sedan går han lugnt över vägen. Dessutom tar han ofta kontakt med mig och drar inte i kopplet. Otrolig skillnad! Dasta gillar inte stan, hon vill alltid springa lös, men hon sköter sig i alla fall. Lilla Sol, det går inte så snabbt att gå med henne i stan. Det är mycket att titta och nosa på. Spännande cyklister, fåglar, människor, musik osv. Det är väldigt mycket för henne att ta in och detta var bara andra gången hon var i stan.

Vi kom hem framåt åtta på kvällen, då var både jag och hundarna helt slut. Det var skönt med en lugn kväll med filmtittande i sängen och mys med hundarna.

På söndagen ville jag vandra mer så Crut och jag åkte ensamma till en vandringsled en bit bort och gick en tur där. När vi kom hem rastade jag tjejerna och sedan åkte vi alla till min kära farmor. Crut och Dasta fick vänta i bilen. Det var Sols första hembesök hos någon annan. Hon vågade inte gå in i trappuppgången så jag bar in henne, satte ned henne innanför farmors dörr, hon sprang in superglad, kollade läget lite, hälsade på farmor och somnade sedan. Jag gick ut med henne en gång, annars låg hon och sov hela tiden när vi var där. Miljöstark, hon sköter sig ju bättre än de vuxna hundarna!

Efter farmorbesöket åkte vi ned i skogen bakom klubben. Jag la ett spår till Crut och gick en runda i skogen med alla tre medan det låg till sig. Kom på att spårlinan hade blivit kvar hemma, tur då att man har ett gäng hundar för det blev ju en rätt bra lina av tre läderkoppel ihop. Crut spårade dunderbra, markerade alla tre leksaker och lekte, stannade vid båda snusdosorna och väntade på gotte. Han har gjort en otrolig utveckling i spåret. Så stolt över hur han jobbar i spåret! Mindre stolt över mig själv som tar tillbaks honom ”nämen där gick jag inte, jag gick ju här”, det visade sig att Crut hade rätt för leksaken låg precis där han hade gått. Hehe… lärdom av detta? Lita på hunden!

Innan hemfärd blev det agilityträning med Dasta igen. Det var samma bana som dagen innan. Vi tragglade kontaktfält mest och körde igenom banan ett par gånger. Sedan lekte jag lite med Sol innan vi åkte hem. Var inte hemma förrän åtta på kvällen igår heller. Helt slut med kanske ännu tröttar hundar.

Idag är det vilodag som gäller för hela gänget!

14536835_10154653226928447_1262179096_o.jpg

Världens bästa valp!

 

Dastas form

Vi är tävlingssugna, eller åtminstone är jag det. Och jag tror då inte att Dasta har något emot att springa agility! Tanken är att jag ska anmäla henne till HöstGuld den 15 oktober och vår lokala inofficiella tävling Sydostcupen som är på hemmaklubben den 22 oktober i år. Då har vi ungefär en månad på oss att säkerställa fysiken och friska upp agilityminnet.

Dasta är faktiskt i väldigt fin form efter omständigheterna. Hon födde sju valpar den 21 juli, sedan har hon tagit hand om 13 valpar. Det fanns ytterligare en kull på sex valpar samtidigt som var en vecka yngre än Sols kull. Den mamman var inte snäll mot Dastas valpar och eftersom valparna bodde tillsammans har Dasta varit mamma åt alla 13.

Trots det är damen i fint hull och har lyckats behålla mycket muskelmassa. Konditionen har nog rasat en aning, men den tränar vi snabbt upp igen. Faktum är att efter en ordentlig borstning och ett bad syns det inte att hon nyss haft ett helt gäng valpar. Om man bortser från juvret då där hon fortfarande har en del käk kvar.

Jag har satt upp vårt fyrapinnarsslalom i trädgården att träna på. Vi väntar med att åka till agilitybanan och träna till helgen. Denna veckan ska hon mest få njuta av att vara hemma igen, vila upp sig och gå några långa härliga skogspromenader. Och leka med sin valp såklart, för det gör hon mycket och gärna!

Idag har både Dasta och Crut vilodag med endast kortare koppelpromenader och ingen träning. Den här dagen handlar om att sova, mysa, leka och tugga på ben. Nyttigt för alla tre!

Jämförelse: tv Dastas form 6e maj, th Dasta idag

Oså en liten bildbomb på mor- och dotterlek:

14375405_10154612466883447_379831173_o

14393833_10154612466833447_1227593505_o

14393312_10154612471238447_2092063665_o